Så var man efter 12,5 timmars resande hemma i mitt kära köping. Sjukt vad glad man kan bli av att se en liten stad som är blöt av allt vatten från den delvis avdunstande snön, grå av allt grus i snöhögarna och det allmänt dåliga vädret. Det är inget man egentligen lägger märke till utan det som känns, det är att man är hemma! Pappa kom och hämtade och känslan av att åka vår alldeles egna volvo hem var enorm! Vi mötte mamma på vägen hem och även det var en känsla utan dess like :) När vi kom hem var spunken hemma och en mysig vardagsmorgon var ett faktum. Dock åkte han och pappa till skolan/jobbet och lämnade mig ensam. Jag fick då ngt ryck och kände mig hurtig som en jag vet itne vad och drog på nå springkläder å släpade sedan mig runt ett varv i skogen med mottot bättre springa 2 km än inga alls! Det känns helt enkelt bra att återvända hem-hem!